ÅAS styrelse har gett sitt utlåtande gällande statsrådets förslag till utbildningspolitisk redogörelse. Då nationella planer eller reformer skickas på remiss till bl.a. universiteten och Finlands studentkårers förbund (FSF) brukar kårerna ges möjlighet att komma med sina åsikter. ÅAS har skickat sitt utlåtande till FSF och även ÅA för kännedom.

Texten innehåller åtgärder för hela den finländska utbildningen fram till 2040-talet, vi på ÅAS har främst kommenterat högskoleutbildning, studiestöd och den svenskspråkiga utbildningen.

Överlag ansåg vi att texten i redogörelsen var väldigt lång och svårtillgänglig och att den innehöll en del upprepningar. Vi ansåg att det i redogörelsen klarare borde ha funnits förslag på konkreta åtgärder än allmänna formuleringar som skapar utrymme för tolkning. Målen i sig ansåg vi ändå vara eftersträvnadsbara. För att nå de ambitiösa målen i redogörelsen behöver universitetens finansiering ses över.

Då det kommer till studerandes utkomst så kan man inte vänta på att hela socialskyddsreformen genomförs då det handlar om så stora helheter som kommer att ta en mycket lång tid. Studerandes utkomst är I nuläget otillräcklig och vi anser att en större del av studerandes utkomst borde basera sig på stöd framom lån. Samtidigt borde inkomstgränserna för studerande höjas med 50%.

Vi tog även ställning gällande digitalisering och distansstudier, antagning till högskolor samt behovet av stöd för studerande.

I redogörelsen saknades helt mål och åtgärder för studerandes välmående och mentala hälsa. Ökande psykiska problem och risk för utmattning i studierna ska vara frågor som även lyfts upp då utbildningssystemet som helhet diskuteras. T.ex. finansieringsmodellen och ersättningen av studielånet uppmuntrar till korta studietider men är även en del av den styrning som leder till att många känner för stor stress.

Satsningar bör göras på ungas studieförmåga, den framtida arbetsförmågan får sin grund under studietiden. Arbetskarriärer förlängs inte på sikt genom att pressa studerande både gällande ekonomi och tid. I vissa sammanhang ses studietakt som viktigare än själva lärandet. Detta är olyckligt med tanke på att individer lär sig på olika sätt och pressen kan leda till att studerande tvingas välja de helheter man tror går snabbast, framom att utveckla sin kompetens med t.ex. mer krävande biämnen.

Bakgrund och redogörelsen i sin helhet finns här.