Stress, ångest, nedstämdhet och sömnproblem – alla har vi upplevt dessa känslor nån gång, men hur kan vi förebygga mental ohälsa? Den 10 oktober år 1992 startades Världsdagen för mental hälsa för att sprida information om psykisk hälsa och ohälsa, och nu uppmärksammas dagen årligen. Diskussionen kring mental hälsa har blivit allt mer öppen och därmed har också medvetenheten ökat. Vi får veckovis läsa rapporter på hur den psykiska ohälsan ökar för varje år som går. Siffrorna för unga, framförallt unga kvinnor, är alarmerande. Det blir alltså allt viktigare att uppmärksamma den här dagen, men också att föra aktiv diskussion om ämnet.

Tänk dig en gymnasielev som sedan högstadiet haft klart för sig vilket universitet hon kommer studera på. Hon studerar flitigt under hela sin högstadietid för att nå toppbetyg och komma in på det gymnasium hon haft sina ögon på redan flera år. Hon kommer in på gymnasiet och samma mönster fortsätter där. Hon presterar sitt bästa och examineras med ett bra betyg, inte klassens bästa, men tillräckligt bra så hon kommer in på det universitet hon strävat till i många år. Efter beskedet om den nya studieplatsen hittar hon snabbt en förmånlig lägenhet som ligger nära universitetet. När studierna kör igång känns föreläsningarna tillräckligt utmanande, men inte alltför svåra. Föreningslivet ger henne mycket i form av nya vänner och god motvikt till studierna. Studeranden har möjlighet att åka på utbyte och få tillgodoräknat alla studiepoäng hon erhållit under sitt utbyte. De pengar som hon jobbat ihop under sommaren, studiestödet och bostadsstödet räcker väl till under hela året. Under studietiden får hon dessutom sommarjobb som motsvarar hennes utbildning. Visst låter denna berättelse fin, men också utopistiskt.

Ofta säger man att studietiden är den bästa tiden i livet, men så är det inte alltid och inte för alla. Ungefär var tredje studerande lider av psykiska svårigheter. Enligt Studenthälsans undersökning upplever 33 procent av studerande stor stress. De vanligaste symptomen för stress är sömnproblem och koncentrationssvårigheter. Dessa symptom påverkar direkt studieförmågan, hur bra man klarar av att prestera och ifall man blir utexaminerad inom utsatt tid. De ökade kraven på att bli utexaminerad så fort som möjligt förutsätter att studerande har möjligheten att studera heltid samtidigt som det inte är ekonomiskt möjligt utan att skuldsätta sig. Vill man inte skuldsätta sig för att kunna leva så måste man jobba på sidan om studierna. Arbetserfarenhet behövs dessutom för att ha möjlighet att få jobb efter examen. Ni hör att det inte är hållbart i längden att studera heltid och sedan jobba på den tiden man borde ha möjlighet att vila ut eller göra saker som får en själv att må bra.

anna oksanen fsf kandidat

Mycket diskussion har förts kring finansiering av universiteten och nivåhöjning till studiestödet. Regering beslöt att universiteten får 40 miljoner, yrkeshögskolorna 20 miljoner och dessutom har 67 miljoner reserverats för indexförhöjningar. Många regeringspartier talade för en höjning till studiepenningen, den blev dock inte av. Saknandet av höjningen är en stor besvikelse för studerande – den hade verkligen behövts. En höjning i studiepenningen löser inte alla problem gällande den ökade pressen som studerande upplever, men det är en bra bit på vägen.

Vem som helst kan lida av psykisk ohälsa. Det finns så många olika anledningar till att en person kan må dåligt. Hur kan vi förändra vår utbildning så att ingen går ut i arbetslivet utbränd? Hur kan vi förändra samhället? Alla initiativ som ökar medvetenheten eller strävar till att förebygga mental ohälsa är steg mot rätt riktning. Den utvecklingen som vi ser så tydligt, måste stoppas. Idag, 10 oktober, uppmärksammar vi mental hälsa och ohälsa, men kan vi göra det alla andra dagar i året också?