Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) tackar för möjligheten att kommentera förslagen och vill på begäran avge följande utlåtande;

2 § Uppgifter

ÅAS anser den nya formuleringen “erbjuda möjligheter till livslångt lärande” vara bra. Detta innebär dock ett krav på utvidgad verksamhet utan ny finansiering. För många universitets del är det öppna universitetets kurser nu begränsade till vissa ämnen. För att den nya formuleringen om universitetets uppgifter ska realiseras bör en uppdatering av utbudet vid det öppna universitetet vid t.ex. Åbo Akademi ske.

7 § Examina och övrig utbildning samt examensstruktur

ÅAS understöder varmt förslaget att tydligare formulera lagtexten så att det blir entydigt att utbildning bestående av helheter som ingår i examina kan ges som fortbildning. Detta är i linje med idén om utvecklande av kompetenser för personer som redan har en examen framom att behöva studera till en ny examen för att utveckla sitt kunnande.

Fortbildning kostar avsevärt mer än öpu-kurser för deltagaren och försätter därmed personer med mindre inkomster i en ojämlik situation. ÅAS hoppas att ÅA satsar mest resurser på utvecklandet av öppna universitetets utbud vilket också gagnar inskrivna examensstuderande som då förmånligt kan läsa extra kurser under kvällar, veckoslut eller sommarmånaderna.

9 § Uppdragsutbildning

ÅAS ser det som en möjlighet för både universitetet och individen att uppdragsutbildning även blir möjlig att ordna för personer från inom EU/ESS-området. I dagens arbetsliv är kompetensgivande helheter som kan vara en del av nuvarande examensutbildning ett ändamålsenligt sätt att utveckla kunnandet.

ÅAS motsätter sig kraftigt att examen ska kunna ingå i uppdragsutbildning. Målet med uppdragsutbildning ska vara att beställaren får kompetenta anställda och att personen som går utbildningen lär sig nytt.

ÅAS ser inga fördelar med att universiteten ska kunna ge examina andra vägar en genom den gängse examensutbildningen. En person som har studerat en helhet via beställningsutbildning ska förstås kunna få tillgodo kurserna om man sedan själv väljer att söka sig till examensutbildning och blir antagen. Uppdragsutbildning till examen riskerar bli ett sätt att kringgå antagningen då det är i praktiken är väldigt svårt att garantera att inte en företagsägare eller dennes närmaste får en betald examen.

ÅAS ser såväl risker som möjligheter med att grundexamensstuderande och personer inom uppdragsutbildning går samma kurser. Intensivkurser som går kvällar och veckoslut är problematiska som del av grundutbildning, speciellt om de är obligatoriska. En väl genomförd distanskurs där externa deltagare och grundexamensstuderande jobbar tillsammans kan vara nyttig och inspirerande.

36 § Antagning av studerande

ÅAS understöder förslaget att det ska bli lättare att byta studieinriktning inom ett universitet. Studerande som hittat rätt studieplats blir snabbare och säkrare utexaminerade och för en person som redan känner till universitetet och rutinerna är det inte ändamålsenligt att tvingas vänta på ett årligt urval.

I övrigt vill ÅAS påpeka följande kring antagningen;

Nybörjarkvoten som införts vid antagningen är kontraproduktiv och höjer tröskeln att ta emot studieplats och fördröjer studiestart för unga. ÅAS hoppas att det är möjligt att ännu överväga att nationellt frångå kvoten.

ÅAS anser att antagningen till alla områden där ÅA har utbildning ända till magisternivå ska ske så att man får studierätt till både kandidat- och magisternivån då man söker in. Det ger en bra trygghet inför framtiden för en studerande på kandidatnivån att veta att man har möjligt att stanna vid samma lärosäte fram till magisterexamen om man så önskar.  I praktiken har den ökade antagningen till rättsnotarieutbildningen lett till en treårig urvalsprocess till magisternivån på Åbo universitet och en kraftigt förhöjd studiestress hos studenterna.

36 a § Gemensam ansökan och separata antagningar

Antagning till grundexamen ska i ÅAS mening absolut inte ske kontinuerligt, handledningen och stödet en ny studerande behöver kan inte garanteras på små enheter där man inte kan kräva att studiehandledare, egenlärare och tutorer på kort varsel ska introducera nya mitt i terminen. För gruppbildningen och studietrivseln är det även centralt för den enskilda studenten att hela årskursen börjar samtidigt.

Vill man stöda personer som vill rikta in sig på universitetsutbildning och vill studera i väntan på nästa studiestart kan man istället t.ex. förstärka det öppna universitetet så att de som vill söka sig till universitetsutbildning kan läsa kurser och att kurser från flera vetenskapsområden erbjuds årligen.

49 § Grunderna för fastställande av den statliga finansieringen

ÅAS anser att formuleringen kunde vara tydligare, t.ex. att tillägget skulle vara “sekä muuta hankerahoitusta toiminnan kehittämistä varten”. Gällande universitetens finansiering kan man inte nog understryka vikten av att kriterierna och processerna för tilldelningen av medel är tydliga och transparenta.

Yrkeshögskolelagens 25 § Behörighet för yrkeshögskolestudier

ÅAS motsätter sig förfarandet att endast arbetserfarenhet inom branschen efter avlagd examen är behörighetsgivande för högre yrkeshögskoleexamen, även arbetserfarenhet under studietiden bör beaktas.

Åbo 22.8.2018