Utlåtande gällande förslag till nationell poängräkningsmodell för studentexamensvitsord vid antagning

Mottagare;
Områdeschef Gurli-Maria Gardberg

För kännedom;
Rektor Mikko Hupa
Vicerektor Christina Nygren-Landgärds
Dekanerna

Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) tackar för möjligheten att kommentera förslaget och vill främst lyfta upp punkter kring problematiken med det alltför komplicerande förslaget, den strama tidtabellen och behovet av att gymnasieutbildning ska kvarstå som en allmänbildande utbildning framom en typ av begränsande urval till fortsatta studier.

Poängräkningsverktyget

Inte endast de högsta vitsorden ska ges poäng utan även de lägre, studentexamen är och bör vara allmänbildande och urvalsmodellen ska uppmuntra att skriva även ämnen man inte är säker på att få höga vitsord i. Poängräkningsverktyget borde uppdateras så att flera ämnen kan ges hög viktning och att realämnena inte i en av tabellerna delas upp i två korgar.

Dagens universitetsstudier med breda kandidatutbildningar gagnas inte av nyantagna studerande som fått signalen att det lönar sig att rikta in sig på ett smalt område tidigt. Då ÅA nu planerar sina magisterutbildningar är målet att tänka gränsöverskridande och i stor utsträckning uppmuntra studerande att skräddarsy personliga utbildningar. I enlighet med dessa tankar bör ovanliga kombinationer av ämnen och en sund pröva-på-mentalitet uppmuntras hos gymnasisterna. Olika värde för olika realämnen är inte ändamålsenligt, som att ämnet filosofi värderas lägre än t.ex. historia.

ÅAS konstaterar att förslaget till poängräkningsverktyg är alldeles för komplicerat och bör förenklas avsevärt för att vara ändamålsenligt att kommunicera till gymnasier. Oberoende av modell för poängräkning kan man inte nog understryka vikten av tydlig marknadsföring i god tid till gymnasierna för att kunna rekrytera studerande till ÅA:s utbildningar.

Tidtabellen för införandet av ny modell för antagning

ÅAS anser att tidtabellen för reformen är ohemult stram med tanke på att ungdomar som idag går i gymnasiet redan berörs av förändringen i urvalet. ÅAS hoppas att förändringen ska skjutas upp med ett år fram till 2021 för att bättre kunna informera potentiella sökande om hur antagningen sker innan de väljer kurser som påverkar möjligheterna till vidare studier.

Urvalsprovet

ÅAS anser att ett urvalsprov för personer från olika bakgrund som beaktas oberoende av tidigare betyg är en stor möjlighet för lyckad antagning eftersom det innebär en reell andra chans om man misslyckats i sin skolgång eller konstaterat att man valt fel utbildning tidigare. ÅAS har länge förespråkat utvecklingen av urvalsprov som inte kräver lång förberedelse och som mäter fallenhet för universitetsstudier mer än memorering av gymnasiekurser och urvalsprovslitteratur.

En förenklad, förtydligad och försnabbad antagning som fäster de ungas uppmärksamhet vid ämnen man vill studera mer än funderingar kring olika urvalsprov är absolut att föredra. T.o.m. fakultetsgemensamma urvalsprov, eventuellt med en ÅA-gemensam del är en idé värd att diskutera.

En nedre poänggräns vid antagning

Gränsvärden för antagningen är enormt viktiga för att garantera att de personer som tas in har reella möjligheter att klara av utbildningen. Utan en nedre poänggräns uppstår situationer där antagna studerande har så svaga förkunskaper att undervisningen lider och att t.ex. grupparbetessituationer kan bli väldigt orättvisa.

Rätt studerande på rätt ämne

Utvecklingen av möjligheter till byte av huvudämne samt klar information om dessa rutiner bör satsas på inom ÅA.

För övrigt hoppas ÅAS att man på nationell nivå i samband med de kommande förändringarna kan slopa kvoterna för helt nya studerande eftersom de inte haft önskade effekter. ÅA som redan före kvoternas införande hade en väldigt stor andel helt nya studerande årligen behöver i ÅAS mening inte andra medel än goda utbildningar som marknadsförs tydligt för att kunna locka många universitetsnybörjare.

Möjligheten för studentrepresentanterna vid fakulteterna att delta i beredningen av fakulteternas utlåtanden

ÅAS förutsätter att ÅA ser över rutinerna för hur remisser behandlas då de skickas till fakulteterna så att alla grupper har en möjlighet att kommentera och diskutera frågorna i en fakultetsspecifik kontext. En stram tidtabell för kommentarer är förståelig p.g.a. en nationell deadline men om fakulteterna ges möjlighet att kommentera och ett rådsmöte inte är insatt kunde man be in kommentarer per e-post eller ordna ett tillfälle där fakultetsrådsmedlemmarna ges möjlighet att diskutera frågan.

Åbo 19.1.2018

För tilläggsinformation, vänligen kontakta högskolepolitisk expert Petra Lindblad; he@studentkaren.fi, 02-215 4655.