I Hufvustadsbladets artikel ”Utbildningen dalar – experter skyndar på längre läroplikt” (24.1.2018) listas plus och minus för regeringens utbildningspolitik baserat på rapporten av rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken. ”Reformen av antagningarna till högskolorna kan minska väntetiden och lägger mindre vikt på dyra tutorkurser” nämns som ett plus i artikeln. ÅAS är här bestämt av annan åsikt i frågan. Tidtabellen för reformen är orättvis då den påverkar studerande som redan har valt gymnasiekurser och preparandkurserna kommer sannolikt att bli aktuella inför studentskrivningarna istället för att försvinna om alltför stor fokus läggs på studentbetyget som urval till högskola.
Ett av undervisnings- och kulturministeriets mål är att öka på betydelsen av studentexamen då universiteten väljer sina nya studerande och ett konkret delmål är att över hälften av studerandena som antas till universiteten år 2020 kommer in enbart på studentexamensbetyget. Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) anser att reformen borde skjutas upp till 2021 med tanke på att de som nu är i gymnasiet redan valt de kurser som påverkar deras möjligheter till vidare studier på universitet.
Poängräkningsverktyget som UKM:s arbetsgrupp presenterar lägger stor vikt vid ett fåtal ämnen och inga poäng alls för vitsorden A och B i studentexamensprov. Detta uppmuntrar till att skriva endast ett fåtal ämnen och att enbart satsa på de ämnen man är säkert är bra på. Dagens universitetsstudier med breda kandidatutbildningar inom många branscher gagnas inte av en antagningsmodell som signalerar till studerande att det lönar sig att rikta in sig på ett smalt område i ett tidigt skede. Det verktyg som presenteras av arbetsgruppen får gymnasiet att framstå som en typ av begränsande urval till fortsatta studier. Gymnasiet är och bör vara en allmänbildande utbildning som också ska kunna uppmuntra till ovanliga ämneskombinationer och förbereda unga på att tänka utgående från egna styrkor och intressen. ÅAS hoppas att beslutsfattarna inte tar förhastade beslut, poängräkningsmodellen bör förbättras och tidtabellen måste justeras så att de som berörs av reformen hinner planera sina val utgående från dess krav.
ÅAS anser att urvalsprov som är oberoende av tidigare betyg och inte kräver lång förberedelse är en stor möjlighet för lyckad antagning, lämplighet för universitetsstudier ska mätas framom memorerande av litteratur. Urvalsprov för de som inte antagits via studentbetyg är en reell andra chans att börja studera på universitet, oberoende utbildningsbakgrund, och denna del av reformen ska otvivelaktigt listas som ett plus i utbildningspolitiken.
För övrigt anser ÅAS att kvoterna för helt nya studerande ska slopas. Som områdeschef för utbildningsservice vid ÅA Gurli-Maria Gardberg konstaterar i fredagens tidning har kvoten haft en motsatt effekt där sökande är rädda att förlora sin nybörjarstatus med att ta emot en studieplats man inte är helt säker på att är den rätta. Nu är det dags att stöda ungdomar som vill studera och inte öka osäkerheten för framtiden.
26.01.2018
Åbo Akademis Studentkår
Ina Laakso
Styrelseordförande
Helmi Andersson
Styrelsemedlem, ansvarig för studierelaterade ärenden och högskolepolitik
