Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) tackar för möjligheten att kommentera UKM:s arbetsgruppspromemoria om utnyttjande av studentexamen vid högskoleantagning och utvecklingen av studentexamen och vill avge följande utlåtande.

Som helhet ställer sig ÅAS mycket kritisk till de huvudsakliga förslagen i promemorian; en utveckling mot utnyttjande av endast studentexamensbetyg i antagning till de flesta utbildningar lägger press på att ungdomar tidigare måste välja inriktning i skolgången och kommer inte att sätta stopp för dyra preparandkurser utan endast leda till kurser redan inför studentskrivningarna. Eftersom alla universitet redan har texten om att frångå tidskrävande förberedelser inför antagning inskriven i sina resultatavtal är detta ett ypperligt tillfälle att utveckla urvalet till universiteten. Goda resultat i urvalsprov kan förutse god studieframgång och urvalsproven fungerar även som information till den sökande om t.ex. utbildningens inriktning.

ÅAS anser inte att en övergång till en urvalsprocess som kräver år av förberedelse och tvingar unga att välja inriktning redan i ansökan till gymnasiet är motiverad. Urvalsprov med uppgifter som baserar sig på utdelat material vore ett effektivare sätt att kringgå problematiken med dyra kurser som förberedelse inför antagningen. Därtill skulle en genuin utveckling av urvalsprovet möjliggöra att alla antas på samma sätt till utbildningen oberoende av studiebakgrund. Det är möjligt att höja vitsord i studentexamen men proven kostar och  förberedelsen till dem sker efter avlagd studentexamen likväl på egen hand eller med hjälp av avgiftsbelagd kurs. I nuläget är det inte heller möjligt att höja ett vitsord fler än en gång.

Att ge studentexamen större vikt som mätare av färdigheter inför fortsatta studier på högskola är inte rimlig i en verklighet där gymnasiet inte är den en enda skolutbildningen om kan leda till universitetsstudier. Eftersom det också är möjligt att söka till universitetsstudier efter en yrkesexamen innebär förslagen att man utvecklar två helt olika antagningar för studenter och andra sökande till universiteten. ÅAS ser inte att två separata antagningsprocesser till samma utbildning är ändamålsenlig.

ÅAS har länge förespråkat att urvalet till universitetet ska utvecklas, men då i riktning mot en antagning som i högre grad mäter motivation och fallenhet för specifikt det vetenskapsområde man vill studera

Frågan om rekrytering och antagning är speciellt viktig för ÅA som är ett litet mångvetenskapligt universitet med ett brett finlandssvenskt utbildningsansvar. Ogenomtänkta förändringar med förhastad tidtabell kan potentiellt vara till ännu större nackdel för ÅA än för andra högskolor. Rätt personer på rätt studieplatser leder till utexaminering inom en önskad tidtabell och större chanser för en god placering på arbetsmarknaden. Små enheter som på många sätt är sårbara har inte råd att anta studerande på sätt som inte är tydligt profilerande och inte grundar sig på metoder som vetenskapligt bevisats fungera. Studerande som redan i ansökningsskedet haft en klar bild av vad utbildningen innebär kommer med större sannolikhet att trivas med sina studier och utexamineras med goda resultat och inom önskvärd tid.

1 Korkeakoulut ottavat vuoteen 2018 mennessä käyttöön opiskelijavalinnan, joka ei edellytä hakijalta pitkää valmentautumista. Asiasta on sovittu opetus- ja kulttuuriministeriön ja kunkin korkeakoulun välillä tulossopimuksissa vuosille 2017–2020.

ÅAS understöder förslaget.

2 Korkeakoulujen opiskelijavalintojen tulee perustua pääsääntöisesti toisen asteen koulutuksen aikana hankittuun osaamiseen eikä esimerkiksi pääsykoekirjoista opiskeltaviin korkeakouluopintojen sisältöihin. Korkeakoulut kehittävät valintojen kokonaisuutta siten, että hakukäyttäytyminen itsessään heijastaa hakijoiden motivaatiota eikä sitä tarvitse erikseen mitata yksittäisillä kokeilla. Todistusvalintojen lisääminen on kustannusten näkökulmasta erityisen tärkeää vetovoimaisilla koulutusaloilla.

ÅAS understöder inte förslaget. Inträdesproven bör vara ett realistiskt alternativ om man vill byta inriktning i ett senare skede av livet och i de fall då studieframgången i gymnasiet varit svag. Med tanke på rekrytering från en så bred bas som möjligt är förslaget även problematiskt, studieivern väcks ofta senare hos unga med studieovan bakgrund. Fler unga som tvingas välja inriktning för kommande studier redan då gymnasiet ska inledas kan leda till ett ytterligare ökat antal unga utan studieplats i de fall då man inte satsat rätt i ett tidigt skede av sitt liv.

3 Toisen asteen tutkintojen todistuksia ja opintomenestystä voidaan hyödyntää korkeakoulujenvalinnoissa aiempaa enemmän. Nykyinen ylioppilastutkinto tarjoaa korkeakouluille luotettavaa ja vertailukelpoista tietoa tutkinnon suorittaneiden osaamisesta. Korkeakoulut lisäävät todistusvalintoja siten, että vuoteen 2020 mennessä pääosa opiskelijoista valitaan toisen asteen koulutuksen todistusten perusteella ja valtaosin ylioppilastutkinnon koetuloksien perusteella.

ÅAS understöder inte förslaget. Många utbildningar använder redan i stor utsträckning andra stadiets examina i sin antagning och utökningen är i de flesta fall inte ändamålsenlig.

4 Korkeakoulut muuttavat valintaperusteiden päivitysrytmiä siten, että erityisesti todistusten hyödyntämisen osalta valintaperusteet ovat nykyistä pysyvämpiä. Lukiolaisten tulee voida tietää opintojensa alkuvaiheessa, ennen kriittisiä ainevalintoja ja ylioppilastutkinnon kirjoittamisaikataulun suunnittelua, millaisilla perusteilla korkeakouluihin valitaan opiskelijoita lukio-opintojen päättyessä.

ÅAS understöder förslaget. Endast då en utbildning avsevärt förändras är det nödvändigt att förändra fungerande antagningskriterier.

5 Lisättäessä ylioppilastutkintoon perustuvia todistusvalintoja korkeakoulut uudistavat toissijaisia valintamenettelyjä hakeutumismahdollisuuksien varmistamiseksi erilaisissa elämäntilanteissa oleville. Korkeakoulut ottavat käyttöön erityisesti verkossa järjestettyä avointa korkeakouluopetusta ja digitaalisia suoritustapoja hyödyntäviä valintoja. Nämäkin haut voidaan järjestää osana yhteishakua.

ÅAS understöder förslaget.

6 Yliopistot ja ammattikorkeakoulut valmistelevat vuoden 2017 aikana suositukset ylioppilastutkinnon yhteisiksi pisteytysmalleiksi yhdessä Ylioppilastutkintolautakunnan kanssa. Pisteytysmallien tulee olla käytettävissä sekä todistusvalinnoissa että mahdollisissa yhteispistevalinnoissa. Malleissa tulee huomioida IB-, EB- ja Reifeprüfung-tutkintojen arvosanojen pisteytys. Opetus- ja kulttuuriministeriö tukee kehitystyötä taloudellisesti. Erottelukyvyn lisäämiseksi pisteytysmalleissa hyödynnetään ylioppilastutkinnon arvosanoja tarkempia tietoja kokelaan menestyksestä sekä esimerkiksi valtakunnallisten kurssien määrää.

ÅAS understöder förslaget.

7 Korkeakoulut huomioivat valintaperusteiden signaalivaikutukset lukioaikaisiin ainevalintoihin. Valintaperusteiden kautta korkeakoulut voivat vaikuttaa osaamiseen, joka korkeakoulutukseen hakeutuvilla on lukion päättyessä. Jos korkeakoulut kokevat esimerkiksi matematiikan, ruotsin tai muun kielitaidon nykytason ongelmalliseksi, voivat ne vaikuttaa lukiolaisten motivaatioon opiskella näitä aineita korostamalla niiden merkitystä valintaperusteissa laajasti ja viestimällä tästä selkeästi.

ÅAS understöder förslaget då man med ämnesprioriteringar kan signalera till unga att det lönar sig att satsa på t.ex. svenska och naturvetenskaper. En höjd nivå på kunskaper i svenska hos högskolestuderande redan i början av studietiden vore väldigt bra. ÅAS ser dock en risk för att intresset för att studera ämnen vilkas vitsord de flesta universitet inte beaktar i sin antagning kan minska drastiskt. Ett scenario där högskolorna frångår svenska språket som antagningskrav är dock inte endast en fråga för högskoleantagningen utan kan ha väldigt negativa effekter på språkkunskaper i samhället i övrigt.

8 Ammatillisten tutkintojen hyödyntämisestä ammattikorkeakoulujen ja yliopistojen valinnoissa käynnistetään jatkotyö, johon osallistuvat korkeakoulujen ja koulutuksen järjestäjien edustajien lisäksi Opetushallitus ja opetus- ja kulttuuriministeriö. Hakijat voidaan lain mukaan jakaa valinnoissa ryhmiin koulutustaustan mukaan. Kaikissa tapauksissa ei ole tarkoituksenmukaista soveltaa samoja perusteita eri ryhmiin, esim. ylioppilastutkinnon  ja ammatillisen tutkinnon suorittaneisiin. Ammatillisen koulutuksen suorittaneita tulisi tulevaisuudessa valita mahdollisimman moniin koulutuksiin ammatillisen koulutuksen todistusten perusteella.

ÅAS understöder varmt arbetet för att bredda möjligheterna för yrkesutbildade att kunna söka sig till universitetsutbildning på ett smidigt och ändamålsenligt sätt.

9 Niissä tapauksissa, joissa korkeakoulu haluaa edellyttää kaikilta hakijoilta vertailukelpoista näyttöä akateemisesta osaamisesta, voisi se oman pääsykokeen sijasta käyttää valintaperusteena yhtä, kahta tai kolmea ylioppilastutkinnon koetta myös ammatillisen tutkinnon suorittaneilta. Useilla aloilla yksi tutkinnon koe riittänee. Lukiolaki (L 629/1998 § 18a) mahdollistaa joustavan osallistumisen ylioppilastutkintoon ja sen kokeisiin. Opetus- ja kulttuuriministeriön ylioppilastutkinnon kehittämistarpeita kartoittava työryhmä voi ottaa kantaa 2017 alussa onko ylioppilastutkinnon osien suoritusmahdollisuuksia tarpeen tarkastella.

ÅAS är skeptisk till förslaget. Att omforma studentexamen till en typ av högskoleprov är inte ändamålsenligt. Förslaget är även problematiskt med tanke på yrkesutbildningarnas identitet och utveckling.

10 Opetus- ja kulttuuriministeriö valmistelee lainsäädäntöön edellisen kohdan edellyttävät muutokset joko niin, että korkeakoulu voi edellyttää maksullisen ylioppilastutkinnon kokeen suorittamista ei-ylioppilaalta (YoL 8 §, AMKL 12 §) tai tekemällä tarvittavat muutokset ylioppilastutkinnon maksuihin.

ÅAS motsätter sig kraftigt detta förslag.  ÅAS anser att avgiftsbelagda prov under inga omständigheter kan vara det huvudsakliga sättet att anta till högskoleutbildning. För att göra förberedelserna för universitetsutbildning jämlika i händelse av att studentexamensprovet används som huvudsakligt urval borde avgifterna slopas.

11 Soveltuvuuden mittaamisen kehittämisessä korkeakouluissa tulee lähtökohtana olla nykyistä tarkempi, mahdollisuuksien mukaan tutkimusnäyttöön perustuva, määrittely siitä, mitä soveltuvuudella tarkoitetaan ja miten sitä on syytä arvioida.

ÅAS understöder förslaget.

12 Ammattikorkeakoulut selvittävät vuonna 2017 kansainvälisten testien hyödyntämistä laajasti I syklin vieraskielisen korkeakoulutuksen opiskelijavalinnoissa ulkomaisten tutkinnon suorittaneiden osalta.

ÅAS tar inte ställning till yrkeshögskolornas antagning.

13 Opetus- ja kulttuuriministeriö laatii jatkotyönä suunnitelman yhdessä korkeakoulujen kanssa opiskelijavalintojen kehittämistä tukevan tutkimuksen tarpeesta. Opiskelijavalintojen tutkimuksessa on seurattava valintojen onnistumista, kansainvälisiä hyviä käytänteitä sekä muun muassa arvioitava soveltuvuuskokeiden merkitystä valinnoissa.

ÅAS understöder varmt förslaget.

4. Tarkempia näkemyksiä raportin luvusta 2

ÅAS anser att kapitlet delvis beskriver nuläget, t.ex. i att antagningsprocessen kan vara mycket arbetsdryg och delvis svår att förutsäga. Många antagningsmål har trots det urvalsprov som inte kräver väldigt lång förberedelse. Antagningssystemet har dock i ÅAS mening länge fungerat på samma sätt så att antagningssätt och krav varit oförändrade under mycket långa tidsperioder.

Texten tar inte alls upp den nuvarande antagningen ur den enskilda sökandes synvinkel; möjligheten att komma igen efter svaga prestationer under gymnasietiden genom att satsa på högskoleantagningen. En avsaknad av bild av hur urvalet för personer med yrkesutbildningsbakgrund i promemorian är också problematisk. Två separata antagningar till samma utbildningar är inte ändamålsenlig.

Fram till vilket utbildningsskede man antas är även en väldigt stor fråga för studerande. En förskjutning från antagning till utbildning fram till magisterexamen mot antagning till endast kandidatutbildning kan innebära oönskade effekter. För de enskilda studenterna sker antagningsprocessen till magisternivån då under en treårig utbildning och kan innebära en hel del vitsordsstress och oro inför framtiden. Ökad möjlighet till rörlighet efter kandidatexamen är inte en motsättning till att många utbildningar skulle gynnas av att studerande inte upplever vitsordsstress under tre års tid inför möjligheten att studera till magister inom önskad utbildning.

8. Tarkempia näkemyksiä raportin luvusta 4

ÅAS ser att gymnasieutbildningen och studentexamen inte som helhet mår bra av att omformas för att fungera bättre som urvalsprocess inför högskoleutbildning. Gymnasiets roll som allmänbildande lärosäte som ger en mångfald av ämneskunskaper inskränks om eleverna tvingas se den som en inträdesprestation inför nästa skede av sin utbildning.

Trots att gymnasieutbildningen ska se lika ut i alla gymnasier i Finland och också elever i mindre gymnasier i framtiden kan få tillgång till ett större kursutbud via Virum (den nya nätbaserade kursplattformen) kvarstår stora skillnader i kursutbud och genomsnittliga examensresultat mellan gymnasier. Detta innebär stora orättvisor mellan regioner och språkgrupper och är ett oöverkomligt hinder för likabehandling av ungdomar från olika orter och med olika bakgrunder. Ett ökat söktryck till redan populära gymnasier med goda resultat kan leda till ytterligare skillnader mellan skolorna.

ÅAS kan hålla med om att det nuvarande antagningssystemet inte tillräckligt mäter lämplighet för olika vetenskapsområden. Lämplighet för en utbildning och lämplighet att fungera som specialist inom sin bransch i arbetslivet är inte heller samma sak. Söktrycket till utbildningar skulle med endast betygsantagning ytterligare förskjutas mot de sökandes bild av vad man tror utbildningen kan innebära. Urvalsprov och –metoder är en viktig del för högskolan att ge en bild åt potentiella studerande vilken profilering utbildningen har och vilken typ av kunskaper och kompetenser som är önskvärda då man söker sig till just det ämnesområdet vid just det lärosätet.

En övergång till betygsantagning kommer högst sannolikt att ytterligare öka söktrycket till de utbildningar som redan har många sökande. ÅAS ifrågasätter starkt nyttan med att ett nationellt prov i ett begränsat antal ämnen ensamt ska styra framtiden för ungdomar som valt gymnasieutbildning. Förslaget kan delvis liknas vid högskoleprovet i Sverige som t.ex. inte åtgärdar problemet att väldigt många kan ha högsta möjliga betyg och antagning då delvis sker via lottning till populära utbildningar.

Åbo den 23.1.2017

För tilläggsinformation, vänligen kontakta högskolepolitisk expert Petra Lindblad; he@studentkaren.fi, 02-215 4655