Genom samarbetet mellan SHVS och högskolorna värnar man om hela studiegemenskapens välmående

Vi undertecknande studentkårer vädjar att studenthälsovården även i framtiden ska fungera som en kvalitativ helhet. Detta förverkligas bäst genom att trygga SHVS förutsättningar att fungera i samband av social- och hälsovårdsreformen, samt genom att utvidga verksamheten att omfatta även yrkeshögskolestuderandena.

För att trygga SHVS tjänster bör dess ställning stipuleras tydligt i lagen och studerandehälsovården som sådan ska lämnas utanför de valfria tjänsterna. I den av social- och hälsovårdsministeriet gjorda utredningen om studerandehälsovården var ett av åtgärdsförslagen att arrangera studerandehälsovården som en helhet där hälso- och sjukvårdstjänsterna ingår (STM 2012, 39). SHVS är ett ypperligt exempel på hur man kan förverkliga en dylik modell på ett kostnadseffektivt sätt. Till SHVS servicehelhet hör både bashälsovården och samarbetet med högskolan för att stöda studieförmågan.

För de flesta högskolestuderanden utgör studietiden en period i livet som består av ett flertal utmaningar: att bli självständig, att klara av kraven som studierna ställer på en, en knapp ekonomi och förändringar i vänskapsförhållandena. Dessa element speglas ofta även i hälsotillståndet. Därför är det av yttersta vikt att det finns expertis inom just detta delområde och att det finns både möjlighet och resurser att samarbeta med hela högskolesamfundet för att kunna motarbeta att allvarligare problem uppstår. SHVS har gjort stora insatser vad gäller dylik verksamhet.

Till exempel utbrändhet och mentala problem är vanligt bland studerande och de gör att studierna inte framskrider i önskvärd takt. Riklig stress upplevs av 30 procent av studerandena och 26 procent av manliga och 37 procent av kvinnliga studerande lider av psykiska symptom dagligen (KOTT 2012). Det är effektivare att råda bot på problemen då det finns beredskap att handleda studerande till rätt stöd även inom högskolan i samband av hälsomottagningen. Läkaren och hälsovårdaren upptäcker också i vårdarbetet om en viss studieinriktnings studerande är överrepresenterade och där det finns återkommande problem med välmåendet.

– SHVS och högskolornas samarbete är av största vikt inom studerandehälsovården, säger SHVS överläkare för samhällshälsa Kristina Kunttu. – Studerandehälsovården kan likställas med arbetshälsovården: vi måste vara verksamma där studerandena finns. För att kunna greppa de problem som tas upp på vår mottagning, måste vi känna till de omständigheterna i studiemiljön som kan orsaka dem, fortsätter Kunttu. – Som ett exempel på goda resultat av samarbetet kan lyftas fram den förminskning i upplevd stress hos förstaårsstuderande, efter att man uppmärksammat både gruppbildning och studiehandledning på ett mer systematiskt sätt.

Kopplingen mellan bashälsovården och högskolesamarbetet är någonting som kännetecknar  helheten för studerandehälsovården. SHVS har skött denna helhet i åratal med sakkunskap och samarbete och utvecklat servicekonceptet kontinuerligt med hjälp av studerandena. Förutsättningarna för att trygga de av SHVS producerade holistiska studenthälsovårdstjänsterna även i framtiden, får inte skrotas i samband med social- och hälsovårdsreformen. I stället ska tjänsterna erbjudas även för yrkeshögskolestuderande.

 

Aalto-universitetets studentkår
Styrelseordförande Milja Asikainen

Studentkåren vid Helsingfors universitet
Styrelseordförande Susanna Jokimies

Jyväskylän yliopiston ylioppilaskunta
Styrelseordförande Lasse Heikkilä

Studentkåren vid Uleåborgs universitet
Styrelseordförande Kati Hannila

Tampereen yliopiston ylioppilaskunta
Styrelseordförande Mikael Malkamäki

Tampereen teknillisen yliopiston ylioppilaskunta
Styrelseordförande Maria Kultanen

Turun yliopiston ylioppilaskunta
Styrelseordförande Riina Lumme

Vaasan yliopiston ylioppilaskunta
Styrelseordförande Matilda Vähäkangas

Åbo Akademis Studentkår
Styrelseordförande Anton Norrback