Nej, det här är ingen scifi-berättelse, detta handlar om studiestödet som är på väg att stöpas om än en gång från och med hösten 2017.

  1. Studiepenningen för samtliga högskolestuderande kommer att vara 250,28 euro – det vill säga 52,91-86,48 euro mindre i jämförelse med nuläget, beroende på när en studerande inlett sina studier.
  2. Studielånet ökar med 250 euro per månad från 400 till 650 euro. Då studielånskompensationen i framtiden räknas ut beaktas antagligen enbart 400 euro per månad för det studielån som överskrider 2500 euro inom ramen av utsatt tid i likhet med nuläget. Utsatt tid? Det är 5 + max 1 år.

Detta betyder att studielånet i framtiden utgör över 70 procent av studiestödet eftersom studerande överförs till det allmänna bostadsbidraget. Det goda med denna förändring är att bostadsbidraget inte är kopplat till studier, vilket i praktiken betyder att man kan lyfta stödet året om – även för sommarmånaderna. Ett välbetalt sommarjobb utesluter givetvis möjligheten att lyfta stöd. Förändringen innebär alltså ett högre stöd för ensamboende studerande som studerar på heltid. Man har uppskattat att förändringen gynnar närmare trefjärdedelar av alla studerande i Finland.

Det allmänna bostadsbidraget är däremot inte individuellt till skillnad från studiestödets bostadstillägg. I det allmänna bostadsbidraget beaktas därför alla inkomster som gemensamma inkomster för hushållet. Tumregeln är att studerande som bor i kollektiv bör underteckna individuella hyreskontrakt var för sig. De studerande som är samboende och överförs från bostadstillägget till det allmänna bostadsbidraget kan redan nu förbereda sig på att FPA gör en utredning beträffande parförhållandestatus. Om du är intresserad av att se hur förändringen kommer att påverka ditt eller ert personliga stöd, gå gärna in och kolla läget med hjälp av denna räknare.

Studerande föräldrar är de som drabbas mest av förändringen eftersom studiepenningen i framtiden också räknas som inkomst. Studerande föräldrar tillhör redan nu det allmänna bostadsbidraget till skillnad från övriga studerande. Detta är en av orsakerna varför studentkårerna tillsammans med Finlands studentkårers förbund med allt större pondus har förespråkat att man äntligen kunde införa ett försörjartillägg till studiepenningen. Finland utmärker sig som det enda landet i Norden som inte beaktar föräldraskap i studiestödet. Till och med det Åländska studiestödet har ett tillägg för studerande föräldrar.

Allt är alltså inte helt fastslaget ännu. I studiestödspropositionen utgår man också ifrån att antalet stödmånader sänks för studerande som påbörjar sina studier på hösten 2017, även om man vet att majoriteten inte blir färdiga ens på sina nuvarande stödmånader. Det ironiska är att man med olika medel redan före det här har försökt styra studerande att utexamineras snabbare. Ändå konstaterar en av de senaste utredningarna att dessa förändringar högst antagligen kommer att förlänga studietiderna på lång sikt, om studerande i stället för att lyfta lån väljer att jobba mer än nu vid sidan av studierna.

Arbetet fortsätter. Om du har frågor om studiestödsreformen får du gärna kontakta studentkåren.

Monika Antikainen
Socialpolitisk expert
se-karen@abo.fi