Satsa på en hållbar framtid!

Riksdagen har under den senaste tiden vidtagit många åtgärder för att öka studietakten. Man har bl.a. skurit ner i antalet studiestödsmånader samt skärpt kriterierna för hur och när de kan användas, vilket i sig inte alltid lett till önskat resultat. Snarare tvärtom. Den aktuella förändringen av studiestödslagen som riksdagen röstade om i tisdags skulle ytterligare innebära att studerande endast kan få studiestöd för en examen.

Bakom den senaste förändringen ligger en uppskattning om att staten skulle spara 10,5 miljoner euro. Det är ändå inte hela sanningen. Dylika åtgärder medför andra kostnader åt staten och kommunerna som inte syns i samma budget. Dessa utgifter tar istället formen av ökad arbetslöshet och lägre skatteinkomster.

Finland står hela tiden framför nya utmaningar. Samhället och arbetslivet ställer ständigt högre krav på den kompetens och allmänbildning som behövs för att klara sig ute i arbetslivet. Vårt land har genom tiderna varit känd för sin höga utbildningsnivå och den sakkunskap vi kan bidra med. Inom arbetslivet behövs en ständig utveckling och fortbildning. I vissa fall behövs t.o.m. fler examen för att klara av en arbetsuppgift. Dessutom har vi flera akademiskt högt utbildade finländare som inte kan få jobb inom sin egen bransch och behöver vidareutbilda sig.

Att begränsa studiestödet till en examen slår hål på tanken om livslångt lärande. I längden kommer vi alla att förlora på det. Det är mer lönande för staten att de som inte kan hitta ett jobb inom sin egen bransch kan utbilda sig till ett annat yrke och sedan söka sig till arbetslivet istället för att betala ut arbetslöshetsbidrag eller andra former av stöd i flera år åt personen i fråga.

En begränsning av studiestödet till en examen drabbar inte bara dem som studerat färdigt på yrkeshögskola eller universitet, utan också dem som studerar i en yrkeshögskola och vill fortsätta på universitetsnivå. Att begränsa studiestödet på det här viset medför i längden att studerande inte uppmuntras till högre examen eller till en snabb studietakt p.g.a. att de är tvungna att jobba vid sidan om studierna.

Som ett av argumenten för studiestödsreformen har använts tanken om att det även går att studera med hjälp av andra stödformer än studiestöd. Sanningen är ändå att de flesta inte skulle uppfylla kriterierna för dessa stöd och ifall de skulle göra det skulle ju reformen ändå inte medföra inbesparingar för staten p.g.a. att samma summa bara skulle tas från en annan budget.

Begränsningar av studiestödet eller andra stöd som studerande får kommer inte att få Finlands ekonomi att förbättras. Det behövs satsningar på utbildning och stöd till studerande för att igen bygga upp en konkurrenskraftig marknad baserad på ett högklassigt kunnande i Finland. ÅAS hoppas att riksdagen på fredagen fattar ett hållbart, långsiktigt och ett för framtiden avgörande beslut och kvarhåller möjligheten till studiestöd även för en andra examen