Regeringen föreslår terminsavgifter på minst 4 000 euro för studerande som kommer utanför EU och EES-området fr.o.m. den 1.1.2016. Avgifterna skulle uppbäras av studerande som har för avsikt att avlägga endera lägre eller högre högskoleexamen i Finland i ett undervisningsprogram som ges på något annat språk än finska eller svenska. Universiteten förutsätts att införa stipendiesystem för ändamålet.

Det finns flera färska undersökningar som visar att terminsavgifterna minskar på antalet sökande från länder utanför EU och EES-området och att avgifterna de facto inte betyder inkomster för högskolorna. I stället medför terminsavgifter att ett stipendiesystem måste byggas upp, vilket kräver både extra person- och ekonomiska resurser att systemet ska fungera. Mycket resurser går också till att producera genomslagskraftigt internationellt marknadsföringsmaterial för att locka studerandena till de avgiftsbelagda engelskspråkiga magisterprogrammen. För att universiteten ska kunna marknadsföra sig effektivt, krävs det en allt starkare profilering och satsningar på kvalitet. I Nordiska ministerrådets rapport som utförts av Oxford Research kommer man bl.a. fram till följande slutsats:

When study programmes cost money, students expect high quality – and institutions need to be able to document the quality of their programmes. Secondly, more attention could be paid to identifying and publicising job opportunities in the Region after graduation. Not enough attention is paid to this at the moment, and it could have a positive impact in terms of attracting students to the Nordic countries. By tracking international graduates’ employment in this way, Nordic HE institutions would be able to differentiate themselves in their marketing from programmes elsewhere and obtain useful knowledge about what international students go on to do after graduation.

Källa: Tuition fees for international students. Nordic Practice, 2013, s. 62.

Detta påstående bekräftas av bl.a. en utredning som utfördes vid Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Jyväskylä och Helsingfors tekniska universitet 2005. Bland de viktigaste faktorerna då det kommer till valet av universitet nämns högskolans goda rykte, utbildningens kvalitet, möjligheten att studera på engelska och studiernas avgiftsfrihet. Om man vore tvungen att betala, upplevde studerande i denna undersökning att smärtgränsen för avgifter låg kring 1 000 euro (Kärki 2005).

I bägge undersökningarna framgår också tydligt att de största utmaningarna för att studera i norden är de kostnader som relaterar sig till boende och finansieringen av studierna. Den nuvarande lagstiftningen ger dessutom enbart ett halvt år tid för en nyutexaminerad internationell studerande att hitta arbete i Finland. Om detta inte lyckas, förlängs inte uppehållstillståndet. Detta vid sidan om kravet på att kunna finska eller svenska på arbetsmarknaden är ett av de stora flaskhalsarna för internationella examensstuderande att integrera sig i samhället. I strategin Migrationens framtid 2020 uppmärksammas dessa punkter:

Förutsättningarna för utländska studerande att stanna i Finland efter avlagd examen ska förbättras i synnerhet med hjälp av nivåindelad undervisning i de inhemska språken under studietiden, förlängning av det uppehållstillstånd som beviljas efter examen och praktikmöjligheter.

Källa: Migrationens framtid 2020, Statsrådet 2013, s.14

I nuläge har akademin inte tillräcklig uppföljning av hur de internationella examensstuderandena placerar sig på arbetsmarknaden efter utexaminering och för några år sen har ÅA skurit ner den språkundervisning i inhemska språk som tidigare erbjudits. I Åbo har man under de närmaste åren fört en diskussion om huruvida det är Studentbystiftelsen (TYS) eller högskolorna som ska bära huvudansvaret för att se till att det finns tillräckligt med bostäder för att tillmötesgå de krav som internationaliseringen ställer. Grundförutsättningarna för att införa terminsavgifter är därför vacklande.

En ny undersökning av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) visar att en nyutexaminerad internationell studerande som i början av sin arbetskarriär placerar sig med motsvarande förutsättningar som stambefolkningen på arbetsmarknaden, medför i bästa fall en ekonomisk vinst på närmare 200 000 euro för den nationella ekonomin (Mitä tiedämme ulkomaalaisten korkeakouluopiskelijoiden taloudellisista vaikutuksista?, Centret för internationell mobilitet, Faktaa Express 4A/2014). För att detta ska kunna ske behövs det målmedvetna satsningar också med tanke på attityder på arbetsmarknaderna.

Förutom att internationella studerande i bästa fall kan bidra till det finländska samhället, finns det bevis på att de också tillför ett efterlängtat mervärde vid högskolorna. Internationella studerande medför mångfald i undervisningssituationerna och utmanar vårt rådande sätt att undervisa och vår syn på hur saker fungerar:

In an increasingly globalised world […] international students add great value to programmes. They add diversity to classes, challenge established practices and add new angles and ideas to teaching. They also add value after graduating, both as labour and as net social contributors if they remain in the country. Even if they move away again, the argument goes that they take with them social and academic networks and relationships built up during their studies. In effect, they serve as “ambassadors” for the host country. The fact is, according to this argument, that international students add both cultural and academic value to the HE sector, and the introduction of tuition fees would dilute this effect.

Källa: Tuition fees for international students. Nordic Practice, 2013, s. 59.

Samtidigt påvisar alla undersökningar att antalet internationella studerande minskar när terminsavgifter tas i bruk. Har vi råd med det?

However, the study also shows that the number of international students falls when tuition fees are introduced. In the countries where fees have been introduced, scholarship systems partially offset the impact. Without them, these countries could be forced to alter their practice in some other way.

Källa: Tuition fees for international students. Nordic Practice, 2013, s. 61.

I ljuset av det som skett i bl.a. Sverige och Danmark, är det högst tvivelaktigt hur introducerandet av terminsavgifter skulle gynna de finländska högskolorna. ÅAS anser att terminsavgifterna ställer studerande i en ojämlik situation sinsemellan och att terminsavgifterna i värsta fall kan betyda att en del av akademins nuvarande engelskspråkiga magisterprogram inte kommer att överleva samtidigt som antalet internationella studerande utanför EU och EES-området kommer att rasa. ÅA är ett litet mångvetenskapligt universitet och olika ämnen har mycket olika förutsättningar att dra in extern finansiering. Om terminsavgifter införs, är det ett strategiskt val för existensen av olika programs vara- eller inte vara.

Genom att införa terminsavgifter skulle man inte bara kraftigt minska på högskolornas internationalitet, utan även gå emot den nationella internationaliseringsstrategi som högskolorna fram till nu följt, och vars målsättning har varit att 20 000 av alla examensstuderande i Finland skulle komma från utlandet. Terminsavgifterna skulle föra högskolorna tillbaka till en tid då antalet internationella examensstuderande var under den tredje del av det nuvarande. Av alla internationella examensstuderande som studerade vid en finsk högskola år 2013 kom 77 procent de facto utanför EU och EES-området.

ÅAS anser också att högskolorna bör satsa på undervisningens höga kvalité och högklassig forskning oavsett avgifter. Det finns en förutfattad mening om att avgiftsbelagda utbildningar skulle anses som mer prestigefyllda och som ett tecken på hög standard speciellt bland asiatiska studerande. Detta påstående får däremot inget stöd då man ser på resultaten ur bl.a. utredningen ”If I had to pay I would require value for my money”, där 67 procent av de asiatiska studerandena säger att de inte skulle vara villiga att betala för en utbildning i Finland. ÅAS anser att en jämlik och avgiftsfri utbildning är ett av Finlands starkaste trumfkort och en möjlighet för studerande att få fungera i en internationell högskolemiljö.

Åbo den 14.11.2014

Alexander Lång
Styrelseordförande		 Ann-Katrin Bender
Generalsekreterare

För ytterligare information: Monika Antikainen socialpolitisk expert, se-karen@abo.fi / 02 215 4653.

Källor:

Kärki, Johanna, If I had to pay I would require value for my money. A study on foreign degree students at the Universities of Helsinki, Tampere, Turku, Jyväskylä and Helsinki Univeristy of Technology, 2005
http://www.helsinki.fi/hyy/tiedotus/dok/Ulkkariselvitys.pdf

Mitä tiedämme ulkomaalaisten korkeakouluopiskelijoiden taloudellisista vaikutuksista?, Centret för internationell mobilitet, Faktaa Express 4A/2014
http://www.cimo.fi/palvelut/julkaisut/selvitykset/faktaa_express_4A_2014

Strategin Migrationens framtid 2020, Statsrådet 2013
http://www.intermin.fi/sv/utveckling/migration_2020

Tuition fees for international students. Nordic Practice, Nordic Council of Ministers 2013
http://norden.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A702023&dswid=-8947